SYMPTOM

Följande symptom är några av alla de symptom som behandlas med ett gott resultat av MK Naprapati & Rehabilitering. Klicka på ett symptom nedan för att läsa mer. Kontakta gärna kliniken för en konsultation av just ditt problem.

SPÄNNINGSHUVUDVÄRK

Triggerpunkter i muskulaturen runt nacke och axlar strålar ofta upp värk i huvudet. Beroende på vart triggerpunkten är påverkas olika delar av huvudet i form av värk. Inskränkt rörlighet mellan nackkotorna (låsningar) kan vara en orsak till att triggerpunkter bildas. Stress alternativt dålig sov- eller arbetsställning kan vara en annan orsak.

MIGRÄN

Migrän är en typ av kraftig huvudvärk som kommer i anfall. För det mesta är värken pulserande. Man kan bli illamående av smärtan och det är inte ovanligt att man kräks. Migrän kan uppstå då låsningar i nacken ger spända nackmuskulaturer. Man vet att vissa blodkärl i hjärnan drar ihop sig för att därefter utvidga sig under loppet av ett anfall. Huvudvärken uppträder då blodkärlen utvidgar sig.

YRSEL

Yrsel kan bland annat bero på besvär i nacken; låsningar i övre nacklederna samt av triggerpunkter i muskulaturen kring hals och nacke. Detta kan vi behandla. Yrsel kan även orsakas av virus i balansorganet i örat, av ögonbesvär och av t.ex. borrelia. Dessa besvär behandlas av läkare.

TINNITUS

Sus eller ringande ljud i öronen kan bero på låsningar i övre nacklederna och/eller av triggerpunkter i musklerna kring käkleden och på framsidan av halsen.

KÄKBESVÄR

Triggerpunkter i muskulaturen runt käkleden eller i tinningen kan ge olika typer av käkledssmärtor. Att bita/gnissla tänder kan ge mycket kraftiga muskelspänningar.

NACKSPÄRR

Akuta huggsmärtor vid rörelse av nacken kan vara orsakade av statisk felbelastning. Låsningar i kotpelaren samt aktiva triggerpunkter orsakar nackspärren. Felaktig sovställning kan också ge nackspärr. Detta beror på att muskler i nacken haft en kortposition under en längre tid, vilket gjort att de dragit ihop sig och därför börjar göra ont. Den mest akuta smärtan brukar avta inom några dagar, därefter ändrar ibland nackspärren karaktär och övergår i stelhet.

WHIPLASH

Whiplash eller pisksnärtskada som det också kallas, uppstår vanligtvis vid trafikolyckor. Detta sker främst vid kollision bakifrån, då huvudet först slungas kraftigt bakåt och sedan framåt. Härmed uppstår sträckning av både hals och nacke, vilket i sin tur kan orsaka diverse skelett- och mjukdelsskador.

AXELBESVÄR

Kraftig smärta i axeln då armen förs utåt sidan beror ofta på att en sena kommer i kläm i axeln. Senan blir irriterad och svullen och besvären ökar mer och mer. Detta ger ofta smärta i vissa lägen av axelns rörelse. Smärtan kan också orsakas av triggerpunkter i skuldrans muskulaturer.

ANDNINGSBESVÄR

Beror oftast på låsningar i bröstryggen, av revbenslåsningar eller av triggerpunkter i någon av revbensmusklerna.

MUSKELFÄSTESBESVÄR

Skador i muskelfästen t.ex. runt knäleden kan uppkomma i samband med ensidig överansträngning. Partiella muskelfästens bristningar ger ärrbildningar som kan göra ont i samband med belastning. Man talar numera även om att kärlinväxt in i senan är en möjlig orsak till smärta.

RYGGSKOTT

Akuta huggsmärtor som oftast beror på kombinationer av kotledslåsningar och muskelkramper i ländryggen. Det finns ett stort antal kombinationer av låsningar och muskelspänningar som kan ge ryggskott. Det är vanligt att ryggen i samband med ryggskottet blir sned eller böjd. Vissa ryggskott kan vara så kraftiga att det gör ont att nysa och göra djupa inandningar.

TENNISARMBÅGE/MUSARM

Tennisarmbåge eller lateral epikondylit som diagnosen egentligen heter, är ett tillstånd där det gör ont på utsidan av armbågen. Oftast föreligger ingen vilosmärta. Det gör ont när man använder/belastar ovansidan av underarmens muskler som man exempelvis gör när man skruvar med skruvmejsel, lyfter en tillbringare eller lyfter ett mjölkpaket. Tennisarmbåge uppkommer ofta efter en längre tids överbelastning av underarmen. Dessa besvär kan också uppstå genom låsning i nacken eller/och genom triggerpunkter i en av skuldrans muskulaturer.

Värk runt skulderbladet ofta med strålning ner mot armbågen är ett tillstånd som ofta kallas musarm. Denna värk uppkommer av överbelastning av vissa muskler runt axel och skulderblad samt vid låsning i nacken. Denna överbelastning kan uppstå vid exempelvis långvarigt statiskt arbete med mus. Låg belastning under lång tid kan ge upphov till mycket spända muskler. Musarm kan även ge smärta i axeln när man för armen ut från kroppen.

HÖFTBESVÄR

Inflammation i ett muskelfäste eller i slemsäcken på höften som ger ömhet vid tryck. Man har ofta smärta/obehag då man ligger på sidan. Kan även ge smärtor vid promenader och löpning. Om man har ont i höften, det vill säga ont in mot ljumsken långt in på djupet när man går, kan detta bero på höftledsförslitning (artros). Detta kan diagnostiseras med manuella tester och vid positivt utslag kan man ta en röntgen för att säkerställa diagnosen. Vid artros kan vi endast mjuka upp muskulaturen i sätet för att minska stelheten till en viss del. Gångsmärtor kan även komma ifrån t.ex. muskelinflammationer i olika muskelfästen runt höftleden. Specifika tester måste utföras för att veta exakt vad som ska behandlas och vilken behandlingsmetod som ska användas.

ISCHIAS

Ischias (utstrålning i benet) kan bero på diskbråck, dvs. diskkolapps med tryck på en nervrot som sedan strålar ned i benet. Lokaliseringen av besväret i benet beror på vilken nerv som är involverad. Diagnos ställs med magnetröntgen eller neurologiska tester.

Utstrålning i benet kan även bero på muskulärt nervtryck i sätesmuskulaturen, detta tillstånd kallas falsk ischias. Utstrålning i benet kan även bero på triggerpunkter i sätesmuskulaturen, eller låsningar i bäcken/kotleder.

HANDLEDSBESVÄR

Besvär i handleden kan t.ex. uppstå av låsningar i något av handens ben. Smärta kan även komma av senskideinflammationer. Det finns flera varianter på handledssmärta, kontakta oss för att få mer information om ditt problem.

BÄCKENBESVÄR

Smärtor och/eller hugg i eller omkring bäckenlederna, ofta i böjning framåt, kan vara symtom på bäckenledslåsningar. Detta orsakas av låsningar eller upphakningar i någon av bäckenlederna.

KNÄBESVÄR

Löparknä är ett tillstånd som gör ont på utsidan av knäet. Detta uppkommer vanligen hos idrottare som löptränar ofta och mycket. Retningstillståndet uppkommer av att ett senstråk som går över knäets utsida glider över knäets utsida, och ger en mekanisk retning i senan som kan orsaka inflammation. Orsaken till det spända senstråket är oftast en snedställning/låsning i ländryggen. Symptomen är att smärta brukar uppstå efter en stunds löpning, därefter ökar smärtan successivt. Det kan göra så ont att man måste avbryta löpningen. Detta är bara ett av väldigt många knäbesvär. Kontakta oss för vidare information om just ditt besvär.

LIGAMENT- OCH LEDBANDSBESVÄR

En vanlig idrottsskada är uttöjda ledband i eller omkring knäleden/fotleden. Korsbandsskador i knäleden kan inte behandlas hos oss. Smärta på grund av yttre eller inre ledbandsskador kan i många fall behandlas hos oss. Detta gäller om ledbandet är delvis av eller uttöjt. Dessa skador gör oftast ont under belastning. Vi gör manuella tester för att ställa diagnosen.

VRICKNING/STUKNING

Vrickningar och stukningar i fotlederna är de vanligaste orsakerna till smärta och stelhet i foten. Vid en stukning kan man få uttöjda ledband, vanligen på utsidan av foten. Det kan även uppstå muskelbristningar vid kraftiga stukningar.

HÄLSPORRE

Detta tillstånd gör ont under trampdynan i hälen när man går utan skor på ett hårt underlag. I svårare fall har man även morgonstelhet med svåra smärtor när man går upp ur sängen. Hälsporre kommer av en inflammation i ett muskelfäste under foten. Inflammationen kan komma sig av överansträngning av foten eller av en kalkutfällning i samma muskelfäste. Detta besvär kan pågå i flera år utan att gå över av sig självt vilket är mycket jobbigt för den som fått ont.

HÄLSENEBESVÄR

Ont i hälsenan beror ofta på inflammation i hälsenan eller i någon av slemsäckarna runt hälbenet. Hälseneinflammation uppkommer vanligen efter kraftig överansträngning av vadmuskelaturen. Detta kan orsaka små bristningar som sedan ger ärrbildningar. Man talar också om kärlinväxt. Typiskt för dessa diagnoser är att man inte har vilovärk utan bara värk när man belastar senan. Lokal ömhet är mycket vanligt.